Samverkansmeritering - förutsättningar, behov och möjligheter : Rapport: MERSAM-Meritvärde av samverkansskicklighet

Samverkansuppgiften har gradvis fått en tydligare roll sedan mitten av 1990-talet och är idag en nödvändig och central uppgift för högskolor och universitet i Sverige, inte minst för att hantera vår tids samhällsutmaningar. Det finns få tecken på att denna utveckling kommer att vända och det är därför viktigt att vi inom sektorn för en dialog kring hur vi tar oss an och värderar det arbete som sker inom ramen för samverkansuppgiften. Det är troligt att vi i sektorn även en tid framöver kommer att diskutera hur samverkansuppgiften bör tolkas och samverkansmeriter värderas, men det hindrar oss inte att på allvar försöka stödja och strukturera det arbete som redan sker dagligen vid landets lärosäten.Projektets bidrag är att belysa ett antal observationer kring utmaningar inom sektorn, för våra lärosäten och individer men också visa på möjligheter för våra lärosäten genom att ta upp några tänkbara verktyg, arbetssätt och rekommendationer för utveckling av samverkansmeritering.Huvudbudskapen i denna rapport är att sektorn behöver skapa en tydligare och mer preciserad begreppsbildning relaterat till ”samverkan” och samverkansmeriter. Lärosätena behöver utveckla ett mer integrerat och strukturerat sätt att arbeta med samverkansmeriter genom hela rekrytering- och befordringsprocessen, då förståelse av samverkansmeriter och praxis fortfarande är underutvecklat. Lärosätena behöver vidare utveckla stöd för forskare och lärare i att kunna sammanställa och dokumentera samverkansmeriter, separat eller integrerat med övriga meriter. En verkningsfull, flerspråkig begreppsapparat och förståelse men även efterfrågan på samverkansmeriter behöver utvecklas gemensamt av sektorns alla aktörer och vid varje lärosäte.Rapporten riktar sig i första hand till två målgrupper:1.Personer och funktioner vid lärosäten som har ansvar för eller leder utvecklingsarbete kopplat till meritering och kompetensförsörjning på olika nivåer (dekaner, utvecklingsledare, HR specialister, ordförande i rekryteringskommittéer eller motsvarande samt olika former av samverkansstöd). För dessa innehåller rapporten resonemang, rekommendationer och konkreta verktyg som kan användas som utgångspunkt för dialog och utveckling av samverkansmeritering vid lärosäten.2.Ledningsfunktioner vid lärosäten, myndigheter samt sektorsintressenter. För dessa kan rapporten ge ökad kunskap om tillståndet för samverkansmeritering vid svenska lärosäten och insikter om möjligheter för utveckling.Projektet har tagit fram ett utbildningsmaterial för att stödja fortsatt utvecklingsarbete på olika nivåer vid lärosäten samt en vägledning för att dokumentera och beskriva samverkansmeriter. Vägledningen kan användas för inspiration till lärare och forskare som vill sammanställa sina samverkansmeriter. De verktyg som presenteras i vägledningen kan också användas vid kompetensplanering, bedömningssituationer och medarbetarsamtal.Förhoppningen är att MerSam-projektet och denna rapport, dialog inom och mellan lärosäten samt mellan lärosäten och sektorsintressenter, bidrar till fortsatt utveckling av samverkansmeritering samt till att skapa en gemensam uppfattning om vad det betyder att meritera sig inom ramen för samverkansuppgiften

Democratic innovations in political systems : towards a systemic approach

There are many indicators that the representative democratic system is currently facing serious legitimacy challenges. Two central indicators of these challenges are changing patterns of political participation and a decline in system support. Against this backdrop, a growing number of governments claim that democratic innovations (DIs) could reconnect institutions with citizens. This thesis focuses on online DIs implemented in real political contexts, and the overarching aim of the thesis is to contribute to the emergent empirical scholarship on how DIs can influence political systems. In the last two decades, most empirical studies in the field have analysed DIs at the micro level. This thesis takes a different stance by posing system-related research questions to the implementation of DIs and, by doing so, showing how DIs are interrelated with, rather than isolated from, the political system and that DIs can influence political systems. The thesis consists of one literature review and three empirical case studies, applying a multiple methodological approach. Its novelty lies in three main empirical findings that contribute to the development of the field. First, it shows that participation in DIs can influence citizens’ perceived trust towards local political institutions. In addition, the results suggest that predispositions and prior engagement mediate the direction of change in trust amongst citizens. Secondly, the results show that DIs can perform different political functions, such as facilitating spaces for citizens to provide original ideas and deliberation, while also having an agenda-setting function. Thirdly, the result suggest that long-term institutional change is complex and that the implementation of DIs can create a situation in which civil servants and politicians perceive their organisation to be in some ‘state of flux’, as they are torn between two competing institutional logics. In conclusion, this thesis should be understood as a piece in a broader movement that works towards a systemic approach to the study of DIs, and that by showing these empirical findings, the thesis contributes to deepening our understanding of what influences and functions DIs can have in political systems

96,4 procent - och vad som hände med folkstyret

Del 1 av 3 i artikelserie för Helsingborgs Dagblad om den lokala demokratin i Helsingborg inför kommunalvalet 2022

H22 visade att politikerna inget lärt av Öresundskraft

Del 3 av 3 i artikelserie för Helsingborgs Dagblad om den lokala demokratin i Helsingborg inför kommunalvalet 2022

Medborgardialog: uttryck för demokrati - och väg till tillit?

Kapitel i antologi som fokuserar på relationen mellan medborgardialoger och tillit